Att vara uppmärksam på tälten
| Ronderande sökAtt vara uppmärksam på tälten
|
||
| Hunden måste lära sig att den, när den förs till skyddstjänst, hittar figuranten i ett tält, där denne kan jagas upp och skrämmas genom skällande. Det är bra om hundföraren genom stimuli och signaler kan “ställa in” hunden på skyddstjänst, så att hunden redan när den går fot begriper situationen. En del hundförare gör detta genom skarpa kommandon eller tvång, för andra räcker det med signaler som “pass på!” och liknande för att försätta hunden i spänning, om den inte redan känt igen situationen. Här kan vi kanske lära oss något av hoppryttarna; också de “samlar upp” sina hästar innan de beger sig in på arenan. Om hundföraren alltid går igenom samma “ritualer” när hunden förs till skyddstjänst, kommer hunden, enligt den klassiska betingningens inlärningslagar, på grund av “ritualen” att reagera på motsvarande stimuli med ökad beredskap.Första steget är att göra klart för hunden att figuranten alltid står i det tält som hundföraren pekar ut. Därefter går hund och hundförare upp i jämnhöjd med det tält, i vilket figuranten befinner sig. Hundföraren håller sin hund i halsbandet, står frontalt mot tältet, sträcker ut armen i samma riktning och orienterar sin hund mot tältet. Figuranten kommer fram ur tältet, stimulerar hunden och försvinner in i tältet igen. I samma ögonblick får hunden kommandot “utåt marsch” och sänds löskopplad fram att bevaka. Figurantens uppgift är det nu att genom stimuli och avvärjningar få hunden att ge skall, och helst så, att den intar den önskade bevakningspositionen. Är hunden en duktig bevakare, något som man på detta stadium borde kunna anta, bör man snarare motivera hunden genom försvarsstimuli än genom bytesstimuli, så att hunden är på helspänn när den skickas fram att bevaka och också genast ger skall. Därvid måste figuranten reagera med antytt flyktbeteende när hunden börjar skälla, d.v.s. han visar osäkerhet. Självklart reduceras dessa hjälper så snart som möjligt under arbetets gång. Har hunden gett skall, får den tillfälle till bett och blir belönad i bytesdriften; hunden kan kämpa till sig ärmen och får sedan bära bort den.
Under detta arbete måste man alltid tänka på att inte upprepa övningen oftare än att hunden är pigg och konditionellt motiverad för arbetet. Likaså bör ständigt olika figuranttält användas. Det är också fel att alltid låta hunden ge skall så länge som möjligt. Efter att en gång ha bevakat länge, måste hunden nästa gång få bita direkt efter det första skallet. Det är att rekommendera att överhuvudtaget inte dra ut på bevakandet så mycket, utan att låta tyngdpunkten ligga på det ronderande söket. |