Bytesdriften

Naturliga drifter som kan utnyttjas i skyddstjänstenBytesdriften

Bytesdriften hör till funktionskretsen runt om födosökandet (jaktfunktionen). Till bytesbeteendet hör beteenden som när hunden skrämmer upp, jagar och ställer bytet, bär eller apporterar, förföljer byte med hjälp av syn eller lukt, det karakteristiska skakandet av bytet, som man kan se när hundar leker med en trasa, liksom att ta ett språng, bita till och dra ned. Nyckelstimuli som utlöser ett bytesbeteende hos hunden, ser man tydligast i ett levande, äkta bytes beteende. Ett byte rör sig alltid panikartat bort från hunden och befinner sig i ständig rörelse. Bytesbeteendets instinktiva handlande, som utlöses av denna bytesstimulans, är följande: hunden förföljer bytet, tar ett språng, biter till och drar ned bytet på marken. Biter hunden för dåligt försöker bytet att undkomma; biter hunden ordentligt följer en reflexhandling hos bytesdjuret, det låtsas vara dött och “ger sig”. Så snart greppet lossnar försöker bytet att fly, hunden biter tag igen och skakar bytet tills det dör. Bytet bärs iväg. Bytesdriften är tillfredsställd eftersom sluthandlingen (målet för driften) har uppnåtts.Bytesdriften finns redan hos valpen och blir mer utpräglad när den mognar till vuxen hund. Denna drift räknas till de träningsbara instinkterna, d.v.s. den kan genom inlärning förstärkas eller hämmas. För bytesdriften gäller att både för mycket stimulans och för mycket agerande leder till en uttröttning (jfr. kap. II. E. ).Här finns redan de första beteendemönstren som kan användas i skyddstjänstutbildningen: att hunden kräver figuranten, som står i tältet, tar ett språng mot och håller fast den flyende figuranten och skakar figurantens arm ordentligt är beteendemönster som varje hundförare uppskattar hos sin hund.

Tillbaka