Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften
Att låta försvarsdriften få sitt utlopp i bytesdriften |
||
Vi vet alla att hundar som ständigt är aggressiva och skäller nedvärderas, och det med all rätt. Därför är det viktigt att hunden lär sig att använda sitt försvarsbeteende på rätt sätt. Hunden måste lära sig, att den använder sitt försvarsbeteende för att tillfredsställa sin bytesdrift.Sett ur etologisk synvinkel händer följande: Specifika driftsenergier summeras och som en avlastande reaktion kanaliseras de i en handling som inte alls passar in i ett naturligt sammanhang. Denna handling kallas även överslagshandling.
I praktiken ser denna process ut så, att hunden stimuleras i försvarsdriften, och medan den hålls fast av hundföraren samlar sig försvarsdriftsenergi. Figuranten låter sedan hunden bita och ta byte. Efter försvarsdriftsträningen sker alltså driftsträning på ett annat sätt än tidigare. Från och med nu stimuleras hunden mer genom försvarsdriftsstimuli, d.v.s. genom hot, skenangrepp eller faktiskt angrepp. Dessutom arbetar man nu inte uteslutande i bytessituationen med hunden (hunden bakom figuranten, figuranten drar i bytet), utan hämtas vid bettet fram framför figuranten och hotas. Kontrar hunden på psykiska och fysiska belastningar, får den belöning genom bytesdriften. Genom kontrandet kämpar hunden till sig ärmen och får bära bort den. För att hunden inte skall bli osäker, är det även vid denna övningsform mycket viktigt att se till att dess försvarsreaktioner inte ignoreras. Belastningen måste upphöra när hunden kontrar, och bytet vara dött i bytessituationen, d.v.s. armen får inte vara spänd. Visserligen kan figuranten försöka att kontra igen med en självsäker hund, men kontrandet måste alltid vara ett ständigt växelspel mellan hund och figurant. Sammanfattningsvis vill jag nämna att försvarsdriftsarbetet för den fördelen med sig, att hunden alltid är aktiverbar (jfr. försvarsdrift i den teoretiska delen) och att figuranten som person stimulerar hunden. Den stora faran med försvarsdriftsträningen ligger däri, att samtidigt också det undvikande beteendet alltid kan aktiveras. Bara den hund, som av naturen och genom sin utveckling har de nödvändiga grundförutsättningarna, klarar detta arbete utan skador, blir självsäkrare och därigenom bättre. BILDTEXT II C. Angrepp på hunden. Bild 1 visar självsäkert försvarsbeteende, som på bild 2 till att börja med belönas (mycket viktigt!) av figuranten, när denne viker tillbaka. Bilderna 3-5 visar figurantens angrepp, som hunden kontrar. Bilderna 6-7 visar belöningen genom figuranten, som ängsligt försöker att fly. Modprovet. En hund som har arbetat mycket med försvarsdriften och som har motsvarande läggning, söker vid dådkraftsprovet inte allra först ärmen, även om hunden som regel brukar bita i den, när den finns inom räckhåll. |