Polishundar i Sverige

Polishunden i Sverige
Information

År 1910 åkte två detektivkonstaplar till Hamburg för att införskaffa polishundar. Det blev airedaleterriern Cora och fårhunden Leo som kom att b1i Sveriges första polishundar. Cora och Leo utbildades till “kriminalhundar” for att användas vid den “krävande detektivtjänsten ”
Idag finns det totalt 364 polishundar fördelade över landet. Länspolismyndigheten i varje län beslutar hur många hundar det ska finnas i länet.
I polisens hundverksamhet ingår ordningspolishundar, narkotikahundar och bombhundar.
Polishundarna ägs i de flesta fall av länspolismyndigheten men det finns även polishundar som ägs av hundförarna själva.

Polishunden
Det kan vara svårt att hitta hundar som klarar alla de krav som ställs på en polishund. Innan hundarna köps får de gå igenom ett lämplighetstest.

Egenskaper som bedöms:
• Dådkraft Hundens förmåga att övervinna rädsla och styra sina handlingar samt att lösa konfliktsituationer.
• Skärpa Den egenskap som gör att en hund reagerar aggressivt då den känner sig hotad.
• Försvarslust Hundens medfödda läggning att försvara sig själv, sin flock och sitt revir. • Kamplust Hundens medfödda läggning att engagera sig i kamp utan att bli aggressiv.
• Nervkonstitution Hundens medfödda anlag/förmåga att vara lugn respektive aktiv vid rätt tillfälle.
• Hårdhet Hundens förmåga att kunna skapa minnesbilder, positiva och negativa. Minnets förmåga att kunna hålla kvar obehagsupplevelser mer eller mindre lång tid.
• Tillgänglighet Hundens förmåga att acceptera främmande människor. Den får inte visa aggressivitet eller rädsla för främmande människor, men den får inte heller vara överdrivet tillgänglig.

Klarar hunden lämplighetstesten får den gå igenom ett arbets- och miljöprov. Höga höjder, branta trappor och hala golv är exempel på miljöer en polishund måste klara av. Innan hunden slutligen köps in får den provtjänstgöra i cirka fyra veckor. Hunden placeras då hos den hundföraren som ska ha den.
När hundarna köps in kan de vara mellan arton månader och fyra år. Idealet är att börja tjänstedressyr när hunden är arton månader.
De flesta polishundarna pensioneras när de är tio år.

Utbildning och träning
Hundföraren och hunden får gå igenom en central grundutbildning i sju veckor. Denna utbildning är förlagd till polisens hundverksamhet i Tullinge, strax söder om Stockholm.
En hundpatrull kräver kontinuerlig utbildning och träning. 20 25 procent av den totala arbetstiden använder hundpatrullen till träning och utbildning, det vill säga sex till åtta timmar i veckan. Alla hundpatruller genomgår dessutom varje år en veckas samträning med hela regionen.
Det sker en ständig uppföljning av var hundarna står i sin utbildning. Polishunden och dess förare testas därför varje år.
För hundföraren finns det flera olika fortbildningar till exempel som figurant, instruktör och regionalt hundtjänstbefäl.

Användningsområde
Övervaknings och ordningspolishundar
Dessa hundar är utbildade i övervakning, skydd, spårdressyr samt i sökning efter såväl saker som personer. Vissa hundar är utbildade på att kunna finna avlidna personer och det finns också hundar som kan finna avlidna personer i vatten.

Kombinationshundar
De flesta polishundarna i Sverige är så kallade «kombihundar”. Dessa hundar är utbildade i samma discipliner som övervaknings-hunden samt i narkotikasök. Få polishundar i världen har en så bred kompetens som de svenska kombihundarna.

Narkotikahundar
Dessa hundar är enbart utbildade i att söka narkotika. De rena narkotikahundarna känner igen fler sorters narkotika än en kombihund..

Bombhundar
Bombhundarna utbildas enbart för att söka sprängmedel. Farligheten i detta jobb innebär att bombhundarna måste vara mycket försiktiga och är därför speciellt utbildade i “passiv markering” då de får vittring på ett sprängämne.

Olika raser
Schäfern är den vanligaste rasen bland polishundarna men det finns också rotweiler, malinoise samt boxer.
Bland narkotika och bombhundarna kan finnas schäfrar, working springer spaniels, flat coated retrivers och labradorer.