Instrumentell betingning
| Instrumentell betingning
|
||
| Enkla färdigheter lärs in efter den instrumentella betingningens lagar. När vi befattar oss med utbildningen (ge skall, släppande o. s. v. ) måste vi använda dessa inlärningslagar. De innebär: 1. Förstärkningar = belöningar leder till att ett beteende, som till att börja med var tillfälligt, spontant eller manipulerat uppträder mycket oftare, d.v.s. det lärs in. 2. Beteendemönster som inte belönas uppträder med tiden mer och mer sällan för att slutligen försvinna helt. Dessa inlärningslagar har framtagits av en amerikansk psykolog vid namn Thorndike. Han lät en hungrig katt vara i en bur och fyllde sedan, så att katten kunde se och vädra det, dess matskål med de härligaste läckerbitar – men utan att den kunde nå skålen. Oroligt gick katten av och an. Om och om igen spejade den hungrigt bort mot matskålen. Den försökte förgäves sticka huvudet mellan spjälorna. Den försökte fiska med tassen efter maten, men det lyckades inte heller. Besviken och arg slog katten klorna i burväggen, men hungern var fortfarande kvar. Och så rörde sig katten oroligt fram och tillbaka i buren, tills den av en tillfällighet trampade på en spak. Med hjälp av en repkonstruktion öppnades en lucka i buren. Plötsligt var vägen till matskålen fri. Ju oftare katten fick vara i buren, desto mindre tid behövde den för att öppna luckan. Till slut gick den målmedvetet till spaken och trampade kraftigt på den med framtassen.Exakt efter denna inlärningslag kan hunden lära sig att ge skall. Hundens bytesdrift stimuleras, och hunden får bytet som belöning först när den gett skall. För att använda denna inlärningslag framgångsrikt, måste vi veta att hunden alltid uppfattar det faktum att den uppnått målet för driften som belöning. Följande funktionskretsar kan man utnyttja för att belöna hunden genom att den uppnår målet för driften: 1. Bytesbeteende Härtill några exempel: Vill man lära hunden att ge skall för en pinne, så stimulerar (hetsar) man hundens bytesdrift med pinnen och blockerar sluthandlingen så länge, tills hunden skäller. Då först kan hunden utföra handlingen som är målet för driften: fatta tag, skaka och bära bort. Denna sluthandling förstärker hundens beteende, och om situationen upprepas kommer den att ge skall fortare och intensivare. Förutsättning för detta inlärningsmoment är, som sagt, ett aptitbeteende riktat mot bytet samt en nyckelstimulans. Ju starkare motivationen är, d.v.s. ju intensivare aptitbeteendet och ju starkare nyckelstimulansen är, desto fortare går inlärningen. En utbildning via tillfredsställandet av driften inom födosökandets funktionskrets har redan alla de praktiserat, som har övat att lägga ett spår med köttbitar åt hunden eller som har gett den mat när den har apporterat o. s. v. Emellertid använder inte många denna inlärningslag på rätt sätt och belönar inte under tillräckligt lång period eller så låter de inte hunden vara hungrig tillräckligt länge, vilket får som resultat att aptitbeteendet inte är starkt nog. Hur starkt sexualbeteendet kan motivera vet den som någon gång iakttagit hur raffinerat hanhundar beter sig när de vill komma i närheten av en löptik. Ofta används en utbildning via tillfredsställandet av driften i funktionskretsen runt det sociala beteendet och skötselbeteendet. När en hund uppvisar det önskade beteendemönstret, får den klapp och beröm; något som i denna funktionskrets utgör ett tillfredsställande av driften. Också här kan man göra det “felet” att aptitbeteendet är för lågt, eftersom hunden ständigt klappas och beröms och till slut inte ens glädjer sig över detta. En del hundar har emellertid ett sådant dåligt förhållande till sin husse eller matte, att den inte alls känner sig belönad av ett sådant beteende. Jag har själv ofta gjort den erfarenheten att min hund vid apportering kommer tillbaka mycket fortare, om den förut hade fallit i onåd. Då skyndar den sig nämligen, för att så fort som möjligt göra husse mildare stämd och få sitt “duktig hund”. Det undvikande beteendet är den mest använda motivationen exempelvis för lydnadsdressyr, inte minst därför att det ständigt är aktiveringsbart. Redan Konrad Most beskriver mycket bra hur man bör handskas med hunden vid tvångsdressyr: hunden bemöts med tvång så länge tills den visar det önskade beteendet, då får den uppleva tillfredsställandet av driften i det undvikande beteendets funktionskrets. Tyvärr är det ofta så att det, enligt den klassiska betingningens inlärningslagar, för det mesta är hundföraren eller situationen eller platsen som blir till den utlösande stimulansen för att hunden blir rädd för tvångspåverkan, och på så sätt förorsakas en ständig nedstämdhet i utbildningssituationen (= arbetsolust). Trots det tror jag inte att man kan lära hunden en övning, som hunden ska komma ihåg, om inte någon gång det undvikande beteendet används som belöning, d.v.s. ingen utbildning helt utan tvång. En skicklig utbildare vet emellertid att dosera tvånget rätt och att sätta in det där det behövs. Försvars- och aggressionsbeteendet kan också utgöra motivation till inlärning. Jag förklarade redan ovan, att kampframgångar verkar stimulerande och många etologer utgår ju också från den inlärningsteoretiska aggressionsmodellen, enligt vilken aggression lärs genom framgång, d.v.s. genom belöning. Vi har alltså ett flertal möjligheter att motivera hunden till ett beteende. Så kan hunden t. ex. lära sig att apportera över funktionskretsen runt bytesbeteendet, födosökandet, det sociala beteendet och skötselbeteendet eller det undvikande beteendet (tvångsapport). Viktigt är bara att utbildaren erbjuder det riktiga aptitbeteendet, den riktiga nyckelstimulansen och det riktiga målet för driften som belöning. Man kan inte svara på frågan om vilken metod som är den riktiga; det bästa är att se vilken metod hunden reagerar gynnsamt på. Samma sak gäller för frågan om vilken spårutbildningsmetod som är bäst. Om man på denna punkt påminner sig vad som sagts om fenomenet med stimulansssummering, så kommer man automatiskt fram till att man borde utnyttja fler motivationer och belöningar samtidigt. – Jag tror, att den som tänker över de här raderna en tid, själv kan tänka ut nya strategier för utbildningen. |